Dödligt våld mot kvinnor

Brå har analyserat utvecklingen, omfattningen och karaktären av det mest allvarliga våldet mot kvinnor, det vill säga de fall där våldet lett till döden. Rapporten bygger på en noggrann genomgång av samtliga kända fall av dödligt våld mot kvinnor sedan år 1990. Bland de förhållanden som analyserats kan nämnas gärningsmännens bakgrund och motiv, deras tidigare brottsbelastning och om samhället haft kunskap om hotbilden. Felipe Estrada redogör i en kommentar för behovet av att identifiera riskgrupper och risksituationer för mäns våld mot kvinnor.

Läs kommentaren här:
www.bra.se/go/154

Våld i nära relationer temat för 2007 års
ECPA-tävling

Årets tema för den brottsförebyggande tävlingen ECPA, European Crime Prevention Awards är våld i nära relationer (domestic violence).
Projekten eller verksamheterna som deltar i tävlingen ska syfta till att förebygga eller minska våld i nära relationer. Projekten kan vara inriktade på offer och/eller gärningsperson.

Läs mer om tävlingen här
www.bra.se/go/139

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer

Det behövs ökade kunskaper om orsakerna till att män dödar den kvinna som de har en nära relation till. Sedan 1970-talet har det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer minskat, men det är fortfarande många kvinnor som varje år dödas av sin make eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän.
Rapporten bygger på uppgifter från samtliga polisanmälda fall av dödligt våld i nära relationer under perioden 1990-2004. Det är den mest aktuella och genomgripande studie som skrivits i ämnet i Sverige.

Läs mer: Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer
www.bra.se/go/140

Polisen skulle kunna klara upp fler misshandelsbrott

I drygt hälften av alla anmälningar om misshandel av obekant gärningsman gör polisen inga utredningsinsatser alls. Detta trots att många av dem innehåller "utredningsbara" uppgifter om en utpekad gärningsman.  Mycket talar för att det finns anledning för polisen att utreda fler sådana brott - och att det skulle bidra till ökad uppklaring. Den slutsatsen drar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en studie av polisens utredningsarbete som publiceras i dag.

Misshandel av obekant- i praktiken ofta "gatuvåld"-  är ett brott som påtagligt drabbar den enskilde, men som sällan klaras upp. För att ta reda på om fler brott kan klaras upp har Brå på uppdrag av Rikspolisstyrelsen studerat anmälningar om misshandel av obekant i två polisområden. En fråga har varit i vilken utsträckning det finns anmälningar som inte blivit föremål för någon utredning, trots att det funnits förutsättningar att klara upp brottet.

55 procent av anmälningarna utreddes inte
Brå har studerat 367 anmälningar, varav polisen vidtog någon form av utredningsinsats i 45 procent av fallen. Av de anmälningar som blev utredda, ledde drygt en fjärdedel till att polisen bedömde att de fått fram tillräckliga uppgifter för ett åtal och överlämnade utredningen till åklagare. Två tredjedelar av dessa ärenden ledde till åtal. Det innebär att totalt åtta procent, vilket motsvarar 29 fall, av de studerade anmälningarna klarades upp och ledde till åtal.
  - Att så få brott klaras upp kan framstå som anmärkningsvärt. Men här bör man komma ihåg att det rör sig om en typ av brott som i många fall inte är möjliga att klara upp med rimliga arbetsinsatser. Samtidigt är det viktigt för de utsattas förtroende för rättsväsendet att de brott som skulle kunna klaras upp verkligen blir utredda av polisen, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.

Fler anmälningar är "utredningsbara"
För att få en bild av om det hade varit motiverat att utreda fler anmälningar har Brå studerat i vilken utsträckning det funnits uppgifter om en misstänkt i anmälningarna. Det visade sig att en fjärdedel av alla anmälningar som inte utretts, inrymde substantiella uppgifter om en misstänkt som skulle ha kunnat utredas närmare.
Men även om sådana uppgifter finns kan brottet vara svårt att utreda. Det gäller till exempel om målsäganden lämnat mycket otydliga uppgifter om när, var och hur brottet skedde. Om målsäganden ångrar anmälan och inte vill samarbeta med polisen, är det också svårt att genomföra en framgångsrik utredning. När Brå sorterade bort de anmälningar som inrymde sådana försvårande omständigheter återstod 42 anmälningar, som inte utretts, trots att de kunde betraktas som uppenbart "utredningsbara". Det motsvarar 11 procent av alla anmälningar i materialet. 
- Genomgången visar att det finns en påtaglig potential att öka andelen misshandelsbrott av obekant som utreds. I bästa fall skulle andelen kunna fördubblas, säger Anna Eksten, utredare vid Brå som skrivit rapporten.

De grova brotten utreds även om de är svårutredda
Brå har också studerat vad som utmärker de "utredningsbara" anmälningar som inte blivit utredda. Det rör sig i huvudsak om mindre grova fall av misshandel; de grövsta brotten utreds vanligen även om brottet är svårutrett. Det är ytterligare två faktorer som framträder som vanliga i de fall som inte utreds.
Det ena är att det finns en motanmälan, där den misstänkte säger att det är han eller hon som är offret. Det andra är att målsäganden och misstänkt är av utländsk härkomst.
- Att personer med utländsk härkomst tycks särbehandlas är allvarligt. Vi har diskuterat dessa resultat med polisen i de två områdena och de har svårt att förklara dem. Men de ser rapporten som ett bra underlag att reflektera över sitt sätt att arbeta och se hur det kan förbättras, säger Anna Eksten.

Rapporten Misshandel mellan obekanta - Kan fler brott klaras upp Del 1  kan beställas eller laddas ner på www.bra.se

I en kommande undersökning som ska inledas i höst kommer Brå fokusera på anmälningar om misshandel som har blivit föremål för utredning. Syftet är att studera om fler av dem skulle kunna leda till att brottet klaras upp.

Frågan om eventuell diskriminering i rättsprocessen av personer med utländsk bakgrund studeras närmare av Brå i ett pågående regeringsuppdrag. Uppdraget ska avrapporteras i februari 2008.

Ytterligare information: Anna Eksten, utredare vid Brå 08-401 87 24 alt. 0709 42 52 86 och Stina Holmberg, enhetschef vid Brå 08-401 87 68  alt. 070 419 35 12.