2007-10-11
Den svenska ECPA-tävlingen 2007 avgjordes torsdagen 11 oktober i kommunhuset i Huddinge. Kvinnofridsprogrammet i Malmö blev vinnare och fick ta emot pris av justitieminister Beatrice Ask.
Företrädare för Kvinnofridsprogrammet i Malmö får utöver diplom och 10 000 kronor också representera Sverige i Lissabon i december. Då avgörs den stora europeiska ECPA-tävlingen dit många länder som nu utsett nationella vinnare sänder sina bidrag. Årets tema är "våld i nära relationer".
På delad andraplats kom bidragen "Brottsoffersluss" och "Kvinnofridsenheten i Rinkeby-Kista".
Här nedan följer en beskrivning av det vinnande projektet, juryns segrarmotivering samt telefonnummer till företrädare för projektet. Beskrivningen är hämtad ur broschyren "ECPA 2007" som gavs ut av Brå i anknytning till den nationella prisceremonin.
Du kan även ladda ned broschyren "ECPA 2007" med fullständiga beskrivningar av de sju bidragen genom att klicka på följande länk:>>>>
Kvinnofridsprogrammet i Malmö, Malmö stad/Polisen Skåne
Problem
Kvinnofridsprogrammet i Malmö är en metod som försöker förebygga och förhindra att våld sker mot kvinnor och barn i nära relationer. Att våld i nära relationer var ett stort problem i Malmö framkom tydligt när UMAS, Universitetskliniken Malmö Allmänna Sjukhus, presenterade en rapport 1996.
I rapporten framgick att det var dubbelt så hög andel kvinnor i stadsdelen Södra Innerstaden som sökte läkarvård för våld jämfört med övriga delar av kommunen. I en studie gick man igenom samtliga journaler från 100 våldsutsatta kvinnor som upprättats inom socialtjänsten, sjukvården och polisen. Den bild som framkom i studien visade att kvinnorna hade många myndighetskontakter men sällan berättade eller tillfrågades vad de blivit utsatta för.
I studien framkom också att det knappast fanns någon samverkan mellan berörda myndigheter när det gäller våld mot kvinnor, och att barnens situation var helt negligerad.
Verksamhet
Kvinnofridsprogrammet i Malmö är ett stort samverkansprojekt på flera nivåer mellan myndigheter och ideella organisationer. Främst drivs projektet av kommunen och polismyndigheten, men i samverkansgruppen finns i dag över 50 personer som representerar olika uppdragsgivare. Bland dessa märks Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Malmö högskola, UMAS och ideella organisationer som Malmö kvinnojour och Tjejjouren. Samarbetet har bland utmynnat i följande aktiviteter:
• Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn (startade år 2000).
• Kriscentrum för män (startade år 2002).
• En gemensam yrkeshandbok har utarbetats av myndigheterna i programmet. Varje myndighet beskriver i ett kapitel sin verksamhet gällande våld i nära relationer. En yrkeshandbok för personal som möter personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck har också tagits fram.
• Kvinnokliniken på UMAS har utvecklat ett särskilt program för medicinskt omhändertagande vid sexuella övergrepp. En specialistmottagning för hedersrelaterat våld har också öppnats.
• Polisen har startat en familjevåldsrotel som ska öka polisens kompetens om sexualbrott och våld i nära relationer. Syftet är att uppmuntra fler kvinnor att göra en anmälan och att öka sannolikheten för lagföring.
• Åklagarmyndigheten har inrättat särskilda familjevåldsåklagare.
Resultat/uvärdering
I projektanmälan skriver man att det är svårt att veta när generella brottsförebyggande insatser ger resultat. Två mått som brukar användas för att visa om ett projekt haft effekt är om det skett förändringar i anmälningsstatistiken och förändringar av antalet lagförda personer under tiden som projektet pågått i jämförelse med tiden innan. I anmälan har man utgått från Brottsförebyggande rådets statistik om antalet polisanmälda brott av misshandel mot kvinnor över 15 år, där gärningsmannen är bekant.
Kvinnofridsprogrammet startade 1997 och perioden man valt att titta på sträcker sig över tio år, från år 1996 – året innan programmet startade – till och med år 2006. Antalet anmälningar i Malmö har under denna tioårsperiod ökat från omkring 200 till omkring 300 anmälningar per år (statistiken är räknad per 100 000 invånare). Det är en ökning med cirka 50 procent. Utvecklingen av antalet anmälningar i Malmö skiljer sig kraftigt från den i Göteborg och Stockholm, som under motsvarande tioårsperiod ligger på ett ganska jämnt antal anmälningar. För riket som helhet är trenden försiktigt ökande, men ökningstakten är betydligt lägre än i Malmö.
I projektanmälan konstateras också att antalet anmälningar som gäller misshandel mot kvinnor i nära relationer som även leder till åtal har ökat i Malmö under perioden då kvinnofridsprogrammet pågått. I ansökan påpekar man att dessa siffror kan tolkas som att Malmö misslyckats med sitt förebyggande arbete eftersom fler kvinnor anmäler att de blivit utsatta för våld. En annan tolkning är dock att mörkertalet för våld i nära relationer är stort. Om fler personer vågar anmäla när de blivit utsatta för våld kan det innebära att mörkertalet påverkas, det vill säga att fler fall av våld i nära relationer synliggörs och att förebyggande åtgärder görs möjliga.
KONTAKT
Margot Olsson, utvecklingssekreterare Malmö kommun, 0708-189 169
Anna Gustafsson, kommissarie Familjevåldsroteln, 070-211 00 30
Segrarmotiveringar: Svensk ECPA-vinnare 2007. Kvinnofridsprogrammet Malmö – Malmö stad/ Polisen Skåne
Ett övergripande mål för samhället är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Kvinnofridsprogrammet i Malmö är ett gott exempel på hur en gränsöverskridande samverkan mellan många olika brottsförebyggande aktörer kan möjliggöra för en sådan positiv utveckling inom ett angeläget område som våld i nära relationer.
Kvinnofridsprogrammet har lyckats med den svåra balansgången att få myndigheter och frivilligorganisationer att enas kring ett långsiktigt och gemensamt arbetssätt för att minska våld som sker i hemmet.
Projektet arbetar för att synliggöra den dolda brottsligheten. Antalet kvinnor som polisanmäler män som utövar våld har ökat med omkring 50 procent i Malmö under de tio år som projektet pågått. I projektanmälan konstateras också att antalet anmälningar gällande misshandel mot kvinnor i nära relationer som även leder till åtal har ökat i Malmö under samma period.
Kvinnofridsprogrammet i Malmö är ett ambitiöst arbete för att minska mörkertalet och möjliggöra för fler kvinnor att anmäla våld i nära relationer. Kvinnofridsprogrammet verkar i ett utsatt område som ställer krav på långsiktighet och nya arbetsmetoder. Arbetet har redan väckt intresse utomlands.
Dödligt våld mot kvinnor
Brå har analyserat utvecklingen, omfattningen och karaktären av det mest allvarliga våldet mot kvinnor, det vill säga de fall där våldet lett till döden. Rapporten bygger på en noggrann genomgång av samtliga kända fall av dödligt våld mot kvinnor sedan år 1990. Bland de förhållanden som analyserats kan nämnas gärningsmännens bakgrund och motiv, deras tidigare brottsbelastning och om samhället haft kunskap om hotbilden. Felipe Estrada redogör i en kommentar för behovet av att identifiera riskgrupper och risksituationer för mäns våld mot kvinnor.
Läs kommentaren här:
www.bra.se/go/154
Våld i nära relationer temat för 2007 års
ECPA-tävling
Årets tema för den brottsförebyggande tävlingen ECPA, European Crime Prevention Awards är våld i nära relationer (domestic violence).
Projekten eller verksamheterna som deltar i tävlingen ska syfta till att förebygga eller minska våld i nära relationer. Projekten kan vara inriktade på offer och/eller gärningsperson.
Läs mer om tävlingen här
www.bra.se/go/139
Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer
Det behövs ökade kunskaper om orsakerna till att män dödar den kvinna som de har en nära relation till. Sedan 1970-talet har det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer minskat, men det är fortfarande många kvinnor som varje år dödas av sin make eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän.
Rapporten bygger på uppgifter från samtliga polisanmälda fall av dödligt våld i nära relationer under perioden 1990-2004. Det är den mest aktuella och genomgripande studie som skrivits i ämnet i Sverige.
Läs mer: Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer
www.bra.se/go/140
Polisen skulle kunna klara upp fler misshandelsbrott
I drygt hälften av alla anmälningar om misshandel av obekant gärningsman gör polisen inga utredningsinsatser alls. Detta trots att många av dem innehåller "utredningsbara" uppgifter om en utpekad gärningsman. Mycket talar för att det finns anledning för polisen att utreda fler sådana brott - och att det skulle bidra till ökad uppklaring. Den slutsatsen drar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en studie av polisens utredningsarbete som publiceras i dag.
Misshandel av obekant- i praktiken ofta "gatuvåld"- är ett brott som påtagligt drabbar den enskilde, men som sällan klaras upp. För att ta reda på om fler brott kan klaras upp har Brå på uppdrag av Rikspolisstyrelsen studerat anmälningar om misshandel av obekant i två polisområden. En fråga har varit i vilken utsträckning det finns anmälningar som inte blivit föremål för någon utredning, trots att det funnits förutsättningar att klara upp brottet.
55 procent av anmälningarna utreddes inte
Brå har studerat 367 anmälningar, varav polisen vidtog någon form av utredningsinsats i 45 procent av fallen. Av de anmälningar som blev utredda, ledde drygt en fjärdedel till att polisen bedömde att de fått fram tillräckliga uppgifter för ett åtal och överlämnade utredningen till åklagare. Två tredjedelar av dessa ärenden ledde till åtal. Det innebär att totalt åtta procent, vilket motsvarar 29 fall, av de studerade anmälningarna klarades upp och ledde till åtal.
- Att så få brott klaras upp kan framstå som anmärkningsvärt. Men här bör man komma ihåg att det rör sig om en typ av brott som i många fall inte är möjliga att klara upp med rimliga arbetsinsatser. Samtidigt är det viktigt för de utsattas förtroende för rättsväsendet att de brott som skulle kunna klaras upp verkligen blir utredda av polisen, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.
Fler anmälningar är "utredningsbara"
För att få en bild av om det hade varit motiverat att utreda fler anmälningar har Brå studerat i vilken utsträckning det funnits uppgifter om en misstänkt i anmälningarna. Det visade sig att en fjärdedel av alla anmälningar som inte utretts, inrymde substantiella uppgifter om en misstänkt som skulle ha kunnat utredas närmare.
Men även om sådana uppgifter finns kan brottet vara svårt att utreda. Det gäller till exempel om målsäganden lämnat mycket otydliga uppgifter om när, var och hur brottet skedde. Om målsäganden ångrar anmälan och inte vill samarbeta med polisen, är det också svårt att genomföra en framgångsrik utredning. När Brå sorterade bort de anmälningar som inrymde sådana försvårande omständigheter återstod 42 anmälningar, som inte utretts, trots att de kunde betraktas som uppenbart "utredningsbara". Det motsvarar 11 procent av alla anmälningar i materialet.
- Genomgången visar att det finns en påtaglig potential att öka andelen misshandelsbrott av obekant som utreds. I bästa fall skulle andelen kunna fördubblas, säger Anna Eksten, utredare vid Brå som skrivit rapporten.
De grova brotten utreds även om de är svårutredda
Brå har också studerat vad som utmärker de "utredningsbara" anmälningar som inte blivit utredda. Det rör sig i huvudsak om mindre grova fall av misshandel; de grövsta brotten utreds vanligen även om brottet är svårutrett. Det är ytterligare två faktorer som framträder som vanliga i de fall som inte utreds.
Det ena är att det finns en motanmälan, där den misstänkte säger att det är han eller hon som är offret. Det andra är att målsäganden och misstänkt är av utländsk härkomst.
- Att personer med utländsk härkomst tycks särbehandlas är allvarligt. Vi har diskuterat dessa resultat med polisen i de två områdena och de har svårt att förklara dem. Men de ser rapporten som ett bra underlag att reflektera över sitt sätt att arbeta och se hur det kan förbättras, säger Anna Eksten.
Rapporten Misshandel mellan obekanta - Kan fler brott klaras upp Del 1 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
I en kommande undersökning som ska inledas i höst kommer Brå fokusera på anmälningar om misshandel som har blivit föremål för utredning. Syftet är att studera om fler av dem skulle kunna leda till att brottet klaras upp.
Frågan om eventuell diskriminering i rättsprocessen av personer med utländsk bakgrund studeras närmare av Brå i ett pågående regeringsuppdrag. Uppdraget ska avrapporteras i februari 2008.
Ytterligare information: Anna Eksten, utredare vid Brå 08-401 87 24 alt. 0709 42 52 86 och Stina Holmberg, enhetschef vid Brå 08-401 87 68 alt. 070 419 35 12.
Gravida är mer benägna att anmäla misshandel
2007-06-11
Det är vanligare att gravida kvinnor som misshandlas av sin partner anmäler det till polisen, än att kvinnor som inte är gravida gör det. Det visar en undersökning av Heidi Stöckl som är verksam vid universitetet i Oxford. Läs mer>>>>
Drygt 10 000 tyska kvinnor i åldern 16-86 år ingår i Heidi Stöckls retrospektiva undersökning och har svarat på om de någon gång blivit utsatta för våld i en relation. Undersökningen presenterades på Stockholms internationella symposium i kriminologi, och enligt den har cirka tolv procent av de tyska kvinnorna utsatts för våld, två procent har också blivit utsatta under graviditeten.
- Misshandeln är ett stort problem eftersom den kan få konsekvenser både för modern och barnet, säger hon.
Att bli utsatt för misshandel under graviditeten kan medföra både missfall eller att barnet får lägre vikt vid födseln.
Faktorer som ökar risken för att bli utsatt för våld av partnern är bland andra skilsmässa, ett dåligt socialt nätverk, att ha blivit utsatt för våld som barn eller att ha bevittnat våld som barn. Faktorer som minskar risken för att bli utsatt för misshandel under graviditeten är att ha en hög utbildningsnivå eller en anställning.
Stöckls undersökning visar också att det är vanligare att gravida kvinnor, 18 procent, kontaktar polisen när de blivit misshandlade än kvinnor som inte är gravida, 14 procent.
En vanlig orsak till att inte kontakta polisen är att kvinnan anser att misshandeln inte varit så allvarlig att polisens inblandning är motiverad. Det tycker drygt hälften av de kvinnor som utsätts för våld, men bland de gravida kvinnorna är andelen som uppger samma förklaring lägre, 40 procent. Dessutom är det förhållandevis många, cirka 40 procent, av de gravida kvinnorna som uppger att de helst velat glömma händelsen och vara ifred, medan samma förklaring bara uppgavs av åtta procent av de kvinnor som inte var gravida när de misshandlades.
Senast uppdaterad: 2007-06-11
Brottsförebyggande rådet
Postadress: Box 1386, 111 93 Stockholm
Telefon: 08-401 87 00 | Fax: 08-411 90 75
E-post: info@bra.se | Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr | Karta
