Pornografi
Statistik om barns användande av barnpornografi
9 av 10 barn i åldrarna 8 och 16 har tittat på pornografi på Internet, i de flesta fall oavsiktligt.
Medelåldern för första Internet exponering för pornografi: 11 år (Internet-filter-review.com).
Största förbrukare av Internet pornografi: 12 - 17 år gamla åldersgrupp (olika källor, som i 2007).
Vuxna säger att trafiken är 20-30% barn (NEO rapport 2002, 3.3).
Ungdomar med betydande exponering för sexualitet i media har visat sig vara betydligt mer benägna att ha haft samlag i åldern 14 till 16 (Rapport i barnmedicin april, 2006).
Psykisk ohälsa och självmord
Psykiska problem kan kosta barn och ungdomar livet. Psykosociala faktorer är inblandade i de flesta dödsfall som drabbar tonåringar. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga män i åldern 15–29 år. Självmord är oavsett ålder vanligare än trafikolyckor.
Bland flickor och unga kvinnor i motsvarande ålder är det något mindre vanligt, men även för dem utgör självmord en av de vanligaste dödsorsakerna.
Genom pornografin berövas kvinnor rätten till sin egen kropp och sin egen sexualitet. Kvinnor framställs som objekt för manlig maktutövning där förnedring av kvinnan framstår som höjden av njutning. Icke-västerländska kvinnor framställs ofta på ett mycket rasistiskt sätt i pornografin, liksom lesbisk sex exploateras och objektifieras. Pornografin är ett redskap för den rådande heteronormativa könsmaktordningen, och används för att legitimera det sexualiserade våldet.
Fysiska yrkesskador förutom könssjukdomar är bl. a. anal inkontinens, analframfall.
OCH
90% av porr skådespelare missbrukar droger eller/och alkohol, 66% har herpes.
Utdrag ur Shelley Lubben’s nyutgivna bok “The Truth Behind the Fantasy of Porn”
Porrskådespelerskorna har ofta varit utsatta för sexuella övergrepp som barn.
De flesta strippor, prostituerade och porrskådespelerskor är vuxna överlevare från sexuella övergrepp, som agerar ut sitt inlärda beteende från barndomen.
De insisterar ofta på att övergreppen de utsatts för i barndomen inte har något att göra med
deras beslut att arbeta inom sexindustrin, men det är inte sant säger Mary Anne Layden, fil dr, direktör för kvinnors psykiska hälsa i Philadelphia. Hon hävdar bestämt detta.
”Forskning tyder på att antalet är mellan 60% -80%.
En undersökning visade att 35% av strippor har multipel personlighetsstörning, 55% hade borderline personlighetsstörning, och 60% hade allvarliga depressioner. Detta är svåra psykiska problem och många av dem är kopplade till sexuella övergrepp i barndomen.
Detta är kvinnor som när de var små flickor och skulle lägga sig i sin säng på kvällen rullade ihop sig i fosterställning, som ett slags skydd mot – pappan eller fosterpappan som brukade våldföra sig på henne
Den fysiska och psykiska invasionen av små flickors kroppar skadar dem och ger
dem en skadad syn på sexualiteten. Som vuxna försöker de återskapa sina barndomstrauma genom att arbeta som strippor, porrskådespelare, utvikningsbrudar eller/och prostituerade. Männen som nu är kunder invadera de vuxna kvinnornas kroppar, och tar rollen som förövaren. De här kvinnorna jobbar i sexindustrin för det känns som hemma.”
”Det kändes som hem ljuva hem för mig i många år. Jag kände mig så trygg i armarna på
sexindustrin. Den mörka atmosfären hjälpte mig att dölja min hemska hemlighet. Pengarna kom in snabbt och enkelt, droger och alkohol var alltid tillgängliga för att lindra min smärta och jag fick klä ut mig och spela "gudinna" medan tusentals män dyrkade mig.
Vad mer kan en flicka utsatt för sexuella övergrepp begära? Den särskilda uppmärksamhet som jag fick, tusentals dollar som vräktes över mig, blommor, dyra smycken och klingande kristallglas med champagne var distraktioner för mitt sorgsna hjärta.
Det sägs att "hemma är där hjärtat bor" och det stämmer verkligen för arbetarna inom sexindustrin. Mitt svarta krossade hjärta gömde sig i sexindustrin under många år och hade sig ett bekvämt hem där.”
Men varför väljer kvinnor som varit utsatta för sexuella kränkningar sexindustrin för att dölja övergreppen?
För att besvara det, måste man först identifiera vad som är sexuella övergrepp.
The American Psychological Association definierar sexuella övergrepp:
Det finns ingen universell definition av sexuella övergrepp mot barn. Men ett
kännetecken för alla sorters övergrepp är när en vuxen använder sin auktoritära ställning till att tvinga ett barn till sexuell aktivitet. Sexuella övergrepp kan innefatta smekningar av barnets könsorgan, onani, oral-genital kontakt, digital penetration,
och vaginala och anala samlag. Sexuella övergrepp är inte enbart fysisk kontakt; sådana övergrepp kan innefatta exponering, voyeurism, och barnpornografi.
Övergrepp från jämnåriga existerar också.
”För min del var jag först utsatt som nioåring för sexuella övergrepp av en tonårspojke och hans syster. Jag övernattade hos en klasskompis och hennes tonåriga bror introducerade mig till nakenbad. Han drog ner min baddräkt och berättade vad han tänkte göra med mig och att jag skulle tycka jättemycket om det. Han hade delvis rätt, jag älskade den pirrande känslan i hela min kropp men hatade samtidigt den smutsiga känslan. För att göra det hela värre, satte hans syster sig på mig och gned sitt kön mot min kropp. Jag var totalt skräckslagen och berättade det aldrig för någon. Jag försökte tränga undan minnet av händelsen, men var gång jag såg min klasskompis och hennes bror, - ända upp i högstadiet - påmindes jag av den smutsiga känslan som fanns inom mig. Jag började hata den person jag såg i spegeln. Jag kände mig smutsig och skämdes.
Jag började agera ut ”smutsen” med mina kompisar och utvecklade en underlig attraktion till äldre män. I nioårsåldern började jag onanera och fantisera om äldre män. Även om jag inte visste vad samlag var, visste jag att det kändes bra att tänka på män som gned sig mot mig. Jag växte upp utan att ha en nära relation till min pappa och tror att dettta bidrog till att jag attraherades till äldre män. Som tonåring började jag söka uppmärksamhet både från killar och tjejer i skolan. Jag fortsatte med detta i nästan sjutton år och hade sex med hundratals män och kvinnor i utbyte mot uppmärksamhet och godkännande. Jag fortsatte med samma koncept jag lärt mig från barndomen.”
American Psychological Association förklarar beteendeproblem hos sexuellt utnyttjade barn:
Barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp kan lida en rad olika psykologiska och beteendemässiga problem, mer eller mindre svåra, och både kortsiktiga och långsiktiga. Dessa problem innefattar vanligtvis depression, ångest, skuld, rädsla, sexuell dysfunktion, tillbakadragande och utåtagerande. Kvinnan kan också utveckla rädsla för det motsatta könet eller och kan uppvisa olämpligt sexuellt beteende, sexuella intressen, sexuellt utåtagerande, beroende på hur allvarligt övergreppet varit. Resultatet av sexuella övergrepp mot barn är att offren förväxlar sex med kärlek. Detta är anledningen till att sexuellt utnyttjade flickor oftast väljer yrken såsom strippor, prostituerade och inom pornografibranschen. Det handlar om att det "känns som hemma" för dem och de får den uppmärksamhet och acceptans de längtar efter. Sexuell promiskuitet hjälper dem agera ut sin smutsighet.
Pornografi är en fråga om makt
Pornografi erotiserar ojämlika maktförhållanden och mäns överordning och kvinnors underordning. Pornografi handlar inte om ömsesidighet utan om makt. Genom pornografin berövas kvinnor rätten till sin egen kropp och sin egen sexualitet. Kvinnor framställs som objekt för manlig maktutövning där förnedring av kvinnan framstår som höjden av njutning. Icke-västerländska kvinnor framställs ofta på ett mycket rasistiskt sätt i pornografin, liksom lesbisk sex exploateras och objektifieras. Pornografin är ett redskap för den rådande heteronormativa könsmaktsordningen, och den används för att legitimera det sexualiserade våldet.
