Barn som upplever våld

Hur påverkas barnen?

Barn som växer upp i familjer där partnerrelaterat våld förekommer påverkas olika av våldet, vissa mer än andra beroende på faktorer som barnets förutsättningar, ålder, kön, karaktären av våldet (grovhet, frekvens), levnadsförhållanden, personliga egenskaper m.m.
Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom.

• Beteendestörningar och bristande sociala färdigheter.
• Aggressivitet och utagerande beteende kan förekomma. Många barn uppträder aggressivt gentemot kamrater, syskon och andra. Detta är vanligare bland pojkar, men återfinns även hos flickor.
• Ätstörningar kan förekomma och är vanligast hos flickor. Somatiska besvär utan någon reell fysisk orsak kan också förekomma och vara ett resultat av att barnet inte kan finna andra sätt att hantera problemet, uttrycka sig eller att söka hjälp. Forskningen visar att det är vanligare bland flickor.
• Emotionella problem. Ångest, depression, lågt självförtroende är några av de känslomässiga problem som kan förekomma.
• Sömnproblem kan vara en annan konsekvens. Maktlöshet, brist på tillit och ensamhet är andra känslor som påvisats i en svensk studie där 15 ungdomar intervjuats.
• Forskning visar att många barn som lever i familjer där partnerrelaterat våld förekommer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Lehman genomförde en studie om barn på kvinnojour och fann att 56 procent av barnen uppfyllde kriterierna för PTSD och att majoriteten av de resterande uppvisade några av symtomen som förknippas med PTSD, t.ex. avtrubbning, undvikande av allt som påminner om den traumatiska händelsen eller extremt fokuserande på vad som hänt .

Traumatiseringen kan upprepas och förvärras av att barnet upplever flera våldsituationer.
Det är samtidigt viktigt att bära i minne att det kan finnas många orsaker till att barn visar tecken på att de inte mår bra. Barnets problem behöver inte vara orsakat av upplevelser av familjevåld. Dock visar majoriteten av forskningen att det är betydligt mer sannolikt att barn som växer upp i våldets närhet har problem än barn som inte växer upp under sådana förhållanden.
Barnen utvecklar ofta olika strategier för att hantera situationen i familjen.
Hydén har exempelvis urskilt tre olika förhållningssätt till våldet bland
barn i familjer där kvinnomisshandel förekommer:
1) att försöka undkomma situationen genom att vara så passiva som möjligt,
2) att aktivt ingripa för att få fadern att sluta slå och
3) att indirekt påverka genom att till exempel bråka eller på annat sätt påkalla uppmärksamhet.88 Barnet kan vidare inta olika roller som en överlevnadsstrategi:

• att hålla sig i bakgrunden och aldrig ställa till med något, att aldrig synas eller märkas.
• att dra uppmärksamheten till sig genom att vara överaktiv, orolig, stökig och störig
• att ta på sig ansvaret för allas smärta, att vara den som familjen förlitar sig på när allt annat misslyckas

En del kvinnor vill stanna kvar i förhållandet på grund av barnen. De känner att också en våldsam far är bättre än ingen far alls. Den ekonomiska tryggheten eller viljan att hålla barnens uppväxtmiljö så stabil som möjligt kan också vara orsaker till att hålla ihop förhållandet. Barn lider av att se våldet, även om det inte riktar sig direkt mot dem. De far psykiskt illa av vetskapen om situationen.
De flesta av barnen vars mödrar blir utsatta för våld, har sett våldsamma situationer. En betydande del av alla utsatta mödrar visste inte om barnen sett någonting eller inte. Barnen känner dock på sig den spända stämningen även om de inte ser direkt våld. De hör också ofta ljuden av våldshandlingarna och är tvungna att bete sig försiktigt. Dessutom hör de hur pappa förtrycker, undervärderar och förnedrar mamman. Många barn försöker skydda sin mamma och försöker ta ansvar över situationerna. De känner skuld, ångest och maktlöshet då våldet fortsätter. De kan också känna skuld över att de trots allt älskar sin pappa, fast han är våldsam.
Det våld som mannen i första hand riktat mot kvinnan kan också småningom börja rikta sig mot barnen. Undersökningar har visat att om kvinnan blir utsatt för våld i parförhållandet, ökar också risken för att barnen skall bli utsatta för fysiskt våld av fadern märkbart.

Pressmeddelande
16 mars 2006
Justitiedepartementet

Ökat stöd till barn som lever i våldsutsatta hem

Barn som lever i våldsutsatta hem där de bevittnar våld och andra övergrepp ska få ökat stöd. De barn som på detta sätt drabbas kan ha samma behov av stöd som barn som själva utsätts för brott. Tydligare reglering i socialtjänstlagen och rätt till brottsskadeersättning från staten är ett par av de åtgärder som regeringen lägger fram i en proposition som beslutas i dag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna.
Förslaget i korthet:

1. I socialtjänstlagen slås det fast att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, är offer för brott.
2. Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottsskadeersättning från staten.
3. Personer som utsatts för brott ska i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud.

- Barnen är en utsatt grupp i samhället som är helt beroende av vuxnas stöd och hjälp. Det förslag vi nu lägger fram är ytterligare ett steg framåt i detta viktiga arbete, säger justitieminister Thomas Bodström.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2006.

Titta på filmklippet "Children See" från WADV (Women against domestic violence)

Barn som bevittnar våld är också brottsoffer

Barn som blir vittne till våld och övergrepp inom familjen är också brottsoffer. Det är en uppfattning som allt fler i samhället ställer sig bakom. Men de barn och ungdomar som lever i familjer där misshandel förekommer får fortfarande inte alltid den hjälp och det stöd som de behöver. De kan bära mycket inom sig och kan visa att de mår dåligt genom att de är aggressiva i skolan, att de mobbar andra barn eller blir mobbade själva.
Våld inom familjen blir ofta synligt för utomstående i samband med att en process om vårdnad, boende och umgänge dras igång. När det i en process om vårdnad, boende och umgänge förekommer påståenden om våld ska domstolen göra en riskbedömning där barnets bästa vägs in. Barnet ska inte tvingas bo eller umgås med en förälder om inte barnets trygghet kan garanteras. Det finns föräldrar som är olämpliga som vårdnadshavare. Det kan gälla i de fall där den ene föräldern har gjort sig skyldig till våld, hot eller övergrepp mot barnet eller någon inom familjen. Då kan enskild vårdnad om barnet vara att föredra framför gemensam vårdnad.

Barn som själva utsatts för våld
Barn och ungdomar som både blir vittne till våld i familjen och samtidigt själva blir utsatta får allvarliga psykiska skador. Det finns undersökningar som pekar på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas själva blir slagna.

Om du inte ser mig finns jag inte - uppsats om barn som bevittnar våld

Våga berätta - om mammor som blir misshandlade och deras barn
Barbro Metell
Broschyren finns på svenska, engelska, spanska och arabiska.
Beställ via fax 08-6181322, eller från Barbro Metell, Bronus HB, Kristinebergs Strand 35, 112 52 Stockholm
Ta steget till nya möjligheter - Handbok för kvinnor som blivit utsatta för våld, Sirkka Perttu