Historia
Lagstiftningen är ett uttryck för samhällets värderingar. Kvinnan som sexuellt, ekonomiskt och politiskt underordnad mannen - till och med hans ägodel - är ett genomgående tema i den svenska rättshistorien. Först i och med införandet av 1864 års strafflag försvann mannens lagliga rätt att aga sin hustru. Misshandel av hustrun skildes dock ut från annat våldsbrott genom att misshandel på enskilt område gjordes till angivelsebrott - det blev kvinnans ansvar att anmälan gjordes. 1982 togs kravet bort på angivelse vid misshandel inom enskilt område. Kvinnomisshandel kom därmed att falla under allmänt åtal. Våldtäkt inom äktenskapet bliev inte straffbart förrän 1965. Detta var då en mycket omtvistad paragraf. Kunde verkligen kvinnor våldtas inom äktenskapet?
I Sverige fick vi 1979 en lagstiftning som förbjuder aga mot barn. 2006 kom lagen som säger att barn som bevittnar våld är brottsoffer.
Sverige har kommit långt när det gäller våld mot kvinnor och barn, och vårt synsätt på kvinnors och barns rättigheter. I 95 % av världens länder anser man fortfarande att aga är ett bra redskap i barnuppfostran, men vi vet bättre och kan känna oss stolta över det.
800-900
Nu gifter sig kvinnan till och husfrudöme, till lås och nycklar, till halv säng och till en tredjedel av lösöret
Den ogifta kvinnan var obetald arbetskraft, oftast hos släktingar. Var den ogifta kvinnan dessutom mor, var hon föraktad och fullt rättslös, om inte mannen sammanbodde med henne och ansåg barnet som sitt. Kvinnan betraktades som mannens tillhörighet: Bästa ting som bonde haver i bo är lagvigda hustrun hans
1200-talet
Det stadgas i Östgötalagen att dotter ärvde sin far endast om det inte fanns son. Levde både dotter och son när fadern avled gick "hatt till och huva ifrån".
Formuleringen i äldre Västgötalagen är något annorlunda: "Son är faderns arvinge. Finnes ej son då är dotter".
1260
Birger Jarl utfärdar fridslagar, bl.a. en lag om kvinnofrid som stadgade att man inte fick ta sig hustru med våld.
I arvslagen stadgades att en dotter skulla ärva hälften så mycket som en son. Den lagen gällde till 1845
1387
Margareta drottning i unionen
1390-talet
Birgitta helgonförklarad.
1600-talet
Häxbränningar
1632
En skola för flickor grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius.
Ämnena på denna skola var katekesen, läsning, räkning och annat
som de senare kunde ha nytta av.
1734
års lag stadgade att kyrklig vigsel var ett villkor för att äktenskapet även i rättslig mening skulle vara ingånget. Tidigare hade giftoman (d.v.s. i regel kvinnans far) i allmänhet endast överlämnat henne till mannen med hemgift och brudgåva som bekräftelse på det ingångna avtalet.
Den gifta kvinnan stod under mannens "målsmanskap och husbondeskap", vilket betydde att han helt bestämde över hustrun som arbetskraft och förvaltade hennes egendom. Änkan hade den friaste ställningen av alla kvinnor: "Änka råde över sig och sitt gods själv".
1748
Vetenskapsakademin får sin första kvinna, Grevinnan Eva De la Gardie-Ekeblad.
1773
Konstakademin får sin första kvinna Ulrika Pasch.
Den första kvinnotidningen ges ut (Hvad nytt? Hvad nytt?) av Anna Hammar-Rosén.
Tidningen fick ett ryckte om sig att vara av hög litterär kvalitet.
1810
blev det fastställt att ogift kvinna genom att söka dispens hos Konungen kunde bli myndig. Samma år blev det näringsfrihet på vissa områden. Orsaken till detta var det stora kvinnoöverskott som resulterade i en mängd arbetslösa ogifta kvinnor efter krigen.
Men riksdagsbeslutet blev aldrig verkställt, bl.a. för att kvinnan ansågs för känslig och för vek för att sköta affärer.
1839
utgavs Almqvists "Det går an". Romanens Sara Videbeck fick föra fram Almqvists syn på jämlikhet mellan könen som yrkesarbetande självförsörjande partners, med samma frihet att ta sexuella initiativ, att sammanleva utan vigsel och att skiljas utan formaliteter.
Boken orsakade ett stort rabalder och en rad motskrifter kom ut. (En del skrivna av kvinnor.)
1845
Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.
1846
Änkor, frånskilda och ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel.
1858
Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol.Gifter hon sig blir hon åter omyndig.
1859
Vissa lägre lärartjänster får nu innehas av kvinnor.
Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona börjar ge ut "Tidskrift för hemmet" senare "Herta".
1861
Högre lärarinneseminariet grundas.
1862
Kvinnor och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt.
1863
Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.
1864
Mannen förlorar sin lagliga rätt att aga sin hustru
1870
Kvinnor får rätt att ta studentexamen men endast som privatister.
1873
Kvinnor får rätt att ta akademisk examen på universitet, dock inte teologisk eller högre juridisk.
Det finns dock inga tjänster för kvinnor att få
Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas.
1874
Gift kvinna får rätt att handha sin enskilda egendom och även råda över förtjänsten av eget arbete.
1884
Fredrika-Bremer Förbundet bildas.Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år, samma ålder som män.
1886
Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen bildas. Den första kvinnliga fackföreningen bildas av hemsömmerskor i Lund.
1900
Suffragetterna (Rödstrumporna) kämpar för kvinnlig rösträtt.
1901
Kvinnor får rätt till 4 veckors obetald ledighet vid barnsbörd.
1901-02
Föreningen för kvinnors politiska rösträtt bildas.
1909
Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.
Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteratur.
1910
Preventivmedel förbjuds i lag.
1912
Motboken införs. Gifta kvinnor får ingen tilldelning, Ogifta får mindre än män.
1914
Selma Lagerlöf blir den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin.
1918
Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1919
Kvinnor får samma rösträtt som män och blir valbara.
1921
Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i riksdagen Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken. Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.
1923
Behörighetslagen likställer kvinna och man när det gäller rätt att inneha statstjänst,med undantag för sådana tjänster som kräver utövande av våld t ex officer, samt
präst och domartjänster.
1925
Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
1927
Statliga läroverk öppnas för flickor med samma villkor som för pojkar.
Kvinnolista införs på försök i stadsfullmäktigevalet i Stockholm.
1931
Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.
1935
Kvinnor får lika folkpension som män.
1937
Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor.
Moderskapsförsäkring införs.
1937-38
En mängd lagar om mödraskap och barnavård träder i kraft.
Förbudet att använda preventivmedel upphävs.
Bidragsförskott införs.
1939
Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.
1945
Lise Meitner blir första kvinnliga utländska ledamot i vetenskapsakademin. (Hon blir sedan svensk ledamot 1951)
1946
Alla statliga tjänster utom präst- och militärtjänster får nu kvinnor rätt till med lika lön. Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av de särskilda kvinnolönerna.
1947
Allmänna barnbidrag införs.
Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda.
Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga stadsråd.
1949
Kvinnan, vid sidan av mannen, erkänns som förmyndare för sina barn.
1950
Båda föräldrarna blir förmyndare för barnen.
1951
Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.
1955
Sjukförsäkringen förstatligas; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958
Kvinnor får rätt att bli präster.
1960
LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönerna.
1962
Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.
1964
P-pillren introduceras i Sverige
Det kom en lag om våldtäkt inom äktenskapet
1969
Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet.
1970
dito för gymnasieskolan
1971
Särbeskattning införs.
1974
Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
1975
Ny abortlag införs. Kvinnan själv bestämmer om abort t o m 12:e graviditetsveckan.
1976
Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1977
Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
1979
Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.
Att aga barn i hemmet förbjuds
1980
Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.
Även skolor skall verka för jämställdhet.
Jämställdhetsombudsman (JämO) införs.
Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.
Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
Ny lag om tronföljd: äldsta barnet ärver tronen.
1981
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.
1982
ATP-poäng för vård av barn i hemmet införs.
Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs.
Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.
1983
Alla yrken blir öppna För kvinnor Även inom försvaret.
1984
Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps, utvidgades våldtäktsparagrafen så att även homosexuella övergrepp kan bedömas som våldtäkt. År 1984 startades den första brottsofferjouren
1985
Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.
Karin Söder blir första kvinnliga partiledaren.
1988
instiftades Målsägandebiträdeslagen i mål om sexualbrott och allvarlig kvinnomisshandel. Lagen om besöksförbud antogs. Samma år bildades Brottsofferjourernas Riksförbund.
1992
Ingegärd Troedsson blir riksdagens första kvinnliga talman.
1993
tillsattes Kvinnovåldskommissionen.
1995
FN:s fjärde kvinnokonferens genomförs i Peking. Riksdagen klubbar igenom förslaget om "pappamånad". Det innebär att en månad i föräldraförsäkringen reserveras för pappan och den går inte att överlåta. Samma år får homosexuella rätt att ingå partnerskap.
1998
Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.
Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
infördes lagen om grov kvinnofridskränkning som innebär att en man
1999
Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag.
2000
FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas i Sverige.
2001
Jämställdhetslagen förstärks och förtydligas vad avser bestämmelser om jämställda löner.
2002
Antal dagar utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.
2003
En kommitté tillsätts för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv.
Utökas besöksförbudslagen så att kvinnan kan få möjlighet att stanna kvar i bostaden och få ett liv mer likt det hon hade före hon blev utsatt för våld. Nationellt råd för Kvinnofrid lade fram en slutrapport.
2004
En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet.
2005
Ny skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende sexuella trakasserier, repressalier och yrkespraktik. Lagen om förbud mot diskriminering börjar gälla även grunden kön.
2006
En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan träder i kraft.
