Våld mot äldre kvinnor
Kvinnor i alla åldrar riskerar att bli utsatta för våld i nära relation, och står inför liknande utmaningar när de försöker lämna förhållandet, som skamkänslor och oro för ekonomin. För kvinnor som är 55 år eller äldre och är misshandlade är utmaningen ännu större. De kvinnorna växte upp och gifte sig under en tid när relationsvåld var helt ignorerat. Nu när de är äldre och har genomlevt många år av våld och kränkande behandling, har de ofta dålig till obefintlig självkänsla, och djupa skamkänslor. Äldre kvinnor som har blivit misshandlade berättar i mindre utsträckning för någon om det, de kanske har hälsoproblem som gör dem beroende av sin partner, eller känner sig skyldig att ta hand om sin åldrande partner, och är rädda för att vara ensamma.
Läs Olaug Juklestads artikel: "Våld mot äldre en vit fläck">>>
Våld mot gamla
Våld mot gamla, är när äldre människor blir misshandlade, vanvårdade, eller utnyttjade av familjemedlemmar eller andra. Tyvärr är detta ett problem som inte är helt ovanligt och ofta är dolt. Mest utsatta är kvinnor med kroniska sjukdomar eller funktionshender. De som utsätts är ofta sköra och måste lita på andra för att få sina dagliga behov tillgodosedda. Våld mot gamla kan vara fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt utnyttjande och/eller försummelse.
Våld mot missbrukande kvinnor
Kvinnor med missbruksproblem är särskilt utsatta. Ofta skuldbelägger och nedvärderar kvinnorna sig själva, de är också utsatta för samhällets attityder. Många gånger blir våldet något som kvinnan vänjer sig vid, samtidigt som hennes självkänsla trycks ned alltmer. Både fysiskt våld och sexuellt utnyttjande är vanligt förekommande. I relationer är det också vanligt att kvinnan blir isolerad eller psykiskt misshandlad. När eller om kvinnorna söker hjälp blir de ofta annorlunda behandlade. Det är inte ovanligt att misshandlade kvinnor som sökt hjälp genom akut- eller psykiatriska mottagningar, trots sina uppenbara skador, i första hand bemöts som enbart missbrukare och eventuellt erbjuds hjälp med avgiftning. Kvinnorna har "en stämpel på sig" som skymmer de andra hjälpbehoven.
Våld mot funktionshindrade kvinnor
Våld mot funktionshindrade
kvinnor är vanligare än man tror. Förövaren är mestadels en man som
kvinnan är beroende av och han riktar många gånger in sig på själva
funktionshindret och orsakar extra stor skada, skam och skuld.– Den som slår utnyttjar ofta kvinnans funktionshinder – både i den
fysiska och verbala misshandeln. Har kvinnan en ryggskada slår han mot ryggen.
Är hon blind utnyttjar han att hon inte ser, genom att till exempel flytta
möblerna så att hon snubblar. I de verbala glåporden använder han
funktionshindret, hennes svaga punkt.Många gånger kan det handla om en person som kvinnan är beroende av,
vanligtvis den man kvinnan lever med. Men även personal vid gruppboende eller en
personlig assistent kan slå
Våga se – ett projekt som kartlade förekomsten av våld
mot funktionshindrade kvinnor visar att våldet mot funktionshindrade kvinnor är utbrett.
Ett extra stort problem verkar vara våldet mot psykiskt funktionshindrade
kvinnor. En undersökning gjord på 66 olika psykiatriska enheter i Skåne visar
att 63 procent av de tillfrågade kvinnorna hade blivit utsatta för
våldsövergrepp efter 16 års ålder. Även internationella studier visar på en hög
förekomst av våld.
Om kvinnan väl berättar uppstår ofta ett annat problem. Kvinnor med
psykiska funktionshinder har låg trovärdighet i mångas ögon. I en studie
undersöktes vilka polsanmälda övergreppsfall som ledde till åtal i domstol, och
inget av fallen där en kvinna med psykiskt funktionshinder stod som målsägande
gick vidare till rättegång.
Ny Studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
- ” Har man gått över gränsen en gång finns den inte längre där.” - ” Jämo borde inte hindra oss att söka assistenter av samma kön.”
Undersökningen om ”Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” besvarades av totalt 1.063 kvinnor (här exklusive kvinnor med utvecklingsstörning). Gemensamt för de allra flesta kvinnorna är att de har en funktionsnedsättning som gör att de har svårt att fly, förflytta sig snabbt eller orientera sig rumsligt vid en våldssituation. De har antingen ett rörelsehinder eller en synskada.
Totalt uppger en tredjedel, 33 procent, av samtliga kvinnor som besvarat enkäten att de har erfarenhet av hot, våld eller sexuella trakasserier från män. I hälften av de fallen, totalt 14 procent av samtliga svarande, har kvinnorna en eller flera gånger fått fysiska skador av män som utsatt dem för våld och sexuella övergrepp.
Totalt sett uppger 20 procent av de svarande kvinnorna att de nu bor, eller tidigare har bott tillsammans med, en man som utsatt dem för våld, hot eller sexuella övergrepp. Få av dem har fått eller sökt professionellt stöd från samhällets olika instanser, totalt sett svarar två tredjedelar att de aldrig fått eller sökt något stöd eller hjälp. Men många av kvinnorna har drabbats av våldet både fysiskt och psykiskt. Av de kvinnor som erhållit något stöd från samhället är nästan lika många missnöjda med den hjälp de fått från olika håll som det är kvinnor som är nöjda.
Totalt sett uppger 7 procent av samtliga kvinnor med funktionsnedsättning som deltar i undersökningen att de någon gång separerat från en man som hotat, eller våldfört sig på dem. En tredjedel av dessa kvinnor valde att flytta ihop med mannen igen efter en tid, oftast därför att mannen lovat att ändra på sig.
Totalt sett uppger en av tio kvinnor att deras far utsatt dem för våld innan de fyllt 15 år. Även andra familjemedlemmar, mor, syster, bror, har slagit dem. Det förekommer också i vissa fall att vårdpersonal, chaufförer samt lärare utsatt dem för våld i unga år.
Invandrarkvinnor
De utländska kvinnor som invandrat till Sverige kommer från en mängd olika länder och har olika sociala och kulturella bakgrunder. Om de utsätts för våld av en närstående man kan utsattheten förstärkas av att de ofta segregeras och diskrimineras i det svenska samhället. Kvinnorna har
förlorat sitt nätverk och kan ha särskilt svårt att bryta upp från ett äktenskap. Många av de invandrade kvinnorna kommer från länder där kvinnans rättsliga ställning är underordnad mannens. De riskerar att bli utstötta ur familjen eller den religiösa gemenskapen om de lämnar
äktenskapet. En del misshandlade kvinnor avskärmas och isoleras dessutom från omvärlden avsin man. De får därför inte tillgång till svenskundervisning och inte heller kunskap om rättigheter
Där finns några kvinnojourer som inriktat sig på kvinnor med invandrarbakgrund:
Terrafem blev resultatet, en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Vi driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor och flickor med utländsk härkomst. Här kan kvinnor få stöd och råd på för närvarande 43 språk. Terrafem har också en tjejjour för dig som är under 25.
Terrafem arbetar med både köns- och etnicitetsperspektiv.
Terrafems hemsida kommer du till här>>>
Systerjouren Somaya På hemsidan hittar du allt om hur Somaya arbetar, hur du kan få hjälp, flera säkerhetsplaner, speciell information för tjejer, vad Koranen säger och mycket annat. Det viktigaste finns även översatt på flera språk, och skulle du inte hitta det du söker här, titta gärna under de andra menyalternativen.
Nu öppnar Tjejjouren Somaya ett unikt skyddat boende för tjejer som hotas av hedersmord och våld. I Styrka erbjuds hotade tjejer 18- 25 år som är utsatta för s k hedersrelaterat våld en fristad med brottsofferstöd som visar på möjligheter och ger styrka och möjlighet till förändring och ett liv utan våld och hot.
Systerjouren Somayas hemsida kommer du till här>>>
Tjejjouren Somayas hemsida kommer du till här>>>
ATIM står för Ansvar, Tillit, Integritet och Mod. Föreningen är ideell och har till syfte att hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor. Verksamheten startade år 2004 med en förundersökning och har sedan år 2005 ett pågående projekt för kvinnor mellan 35-60 år och deras barn i extra utsatta situationer där de inte känner till det svenska samhällets normer och regler. Bland medlemmarna finns aktivt verksamma personer med varierande etnisk bakgrund, representerande olika kulturer och språk.
ATIMs hemsida kommer du till här>>>
Det finns en intressant uppsats om "Afghanska kvinnors livsförhållanden i Sverige" av A. Had. Läs den här >>>
eller ladda ner som pdf här>>>
